Ja, fan, narcissist som man är så måste man ju göra ett försök.. Ett försök till att bli omtyckt via det man skriver, via mina misstag, via det jag tycker, via min bitterhet.
Det värsta är att det istället bara kommer bli ett bevis på att få läser det jag skriver. Att ingen egentligen direkt bryr sig och att jag är totalt ointressant.
Mm, mitt självförtroende var kanske inte redo för detta. Iaf inte mitt blogg-självförtroende.
Ja, så tänkte jag FÖRST. Men sen kom jag fram till att:
Klart folk vill läsa det jag skriver! Är det någons blogg man skulle vilja läsa så är det ju en sån som min! Jag menar, vem skulle inte vilja läsa om vad jag tycker om nätterna här i Nåland? Vem skulle inte vara intresserad av vad ja o Linnan skriver om på msn? Varför skulle folk sluta läsa en blogg som bara är bitter, sur och som har irriterande låg standard på skämten och livsinsikterna? Ja, det kan man fan undra ändå. Tss, jag kommer komma före de där som ligger i toppen på noll-tid. Dom som har runt 50.000 läsare varje dag och som skriver om vad dom hade för tröja på sig idag, vad deras kompis sa när de köpte glass vid St Eriksplan eller vad de anser om det politiska läget (som dom uppenbarligen inte har en aaaning om, eller ett direkt intresse av eftersom de ändå får pengar av mamma och inte kommer behöva försörja sig själva nånsin i livet)...
Tsss. Det är allt jag har att säga ikväll... Tsssss
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Haha ja jag undrar över samma sak egentligen... men sen tycker jag att det är rätt bra terapi att skriva av sig lite. Men jag läser din blogg med spänning! Kom ihåg det, gumman!
Skicka en kommentar