Today is a good day!

Idag har Arne fått årets första nya fräscha batterier. Han står nu på min soffa och spelar för glatta livet!!
Det faktum att jag far till Umeå på tisdag och att jag om en vecka idag kommer sitta på ängarna med familjen i ume, lyssna på Arne, dricka mängder med öl och bara ha det så där oförskämt jävla bra gör att det bara spritter i kroppen på mig och jag får t o m handsvett. Lyckan är fan i mej helt jävla enorm!!!!!!!

Dessutom idag är det nästan 20 grader varmt och solen lyser i Ktown, och jag slipper sitta på kontoret och sitter istället i mitt vardagsrum med fönstret på vid gavel.

Life is good shit idag! Och om ett par timmar kommer pappa och hämtar mej för att sen fara till Halmstad över helgen. Härligt.

Japp, idag ler livet

Lite kul läsning för anti- och rasister.

Varför rasism är dåligt för...

Alltså, jag börjar nästan att gråta

Först smålog jag, sen desto mer jag tänkte på det (och kanske med lite på grund av att jag e halvsjuk, supertrött och har känslorna liksom utanpå huden) började jag nästan att gråta... Läs varför här [artikel]

Usch och tvi

Det är så jäkla patetiskt att stå framför spegeln på morgonen och känna sig så där arg, trots att man inte riktigt får.
När man har fått ett jobb man tycker är kul och som man brinner för och man dessutom får i sitt CV att man jobbat som projektledare, då får man inte vara avundsjuk på de som fortfarande pluggar. Nä, det är inte helt okej eftersom de pluggar för att få en sån tjänst man själv har...
Det är mycket grejer jag just nu är lite arg på i min livssituation som jag egentligen inte borde vara arg för.
Jag är det ändå
Som ett litet barn stod jag imorse och skämdes framför spegeln eftersom jag var arg på den jag tittade på.
Jag är arg på att jag är i den situationen som jag är, och jag är arg på mej själv för att jag är arg på mej själv.
Samtidigt vill jag inget annat än att ha det så som jag har det, vilket gör det hela än mer förvirrande.
Jag antar att det är själva skammen (som vanligt) som gör att ilskan får ligga kvar där den är. Hade jag känt att jag hade fått svära över min situation då hade jag nog med kunnat släppa det lite snabbare.
Dum-skam
Dum-ilska
Dum-Emma
Men nu är det som det är. Det där året 2010 som jag tänkte i januari skulle bli ett kick-fucking-ass-år blev inte så jävla fantastiskt trots allt. Eller, det är väl lite tidigt med en utvärdering kanske, men början var ju så sjukt jävla bra... Luris
Mycket blev inte som jag tänkt. Mycket kan jag än inte uttala mej om. Livet är alltid oförutsägbart och nästa gång jag tänker "haHAAA! Nu har jag det fan under kontroll" så ska jag slå mej på fingrarna och inse att så inte är fallet.. Det är bara in illusion livet tar till ibland för att sen kunna göra en sån där dal så att man krossas lite extra.
jäjä. Fan, tänk på barnen i Afrika och sluta va så jäkla arg. Ingen blir lyckligare av det.
Alltid denna härliga slutkläm på mina blogginlägg, ja jävlar

Man vet att man är trött när...

...man märker att man fnittrar åt sina egna tråkiga skämt man lägger av i huvudet

...man står på t-centralen och håller på att börja gråta för att ens avgång inte än visas på avgångstavlan

...man håller i tågbiljetten ena stunden för att i andra inte göra det och inte fattar vars den tagit vägen eftersom handen i brist på energi bara släppt den självmant

...man på riktigt faktiskt inte orkar bry sig att hjälpa folk runt omkring sig som man inte känner

...går och köper vatten på tåget och sen blir osäker på om man gått åt rätt håll tillbaka till ens plats och andas ut av lättnad när man ser sina saker en bit bort

...tänker på ens säng och (på allvar) får gåshud av bara tanken på kuddens mjukhet, de nytvättade lakanens doft och täckets skydd mot verkligheten utanför

Om ca 4 timmar är jag hemma hemma... Det kommer att bli vackert