Skön lirare

Intervjuade en snubbe idag i medelåldern som såg ut som att han tyckt om sprit och kanske punk när han var ung, men idag hade tryckt in sig i en svenssonvilla me hund och hela skiten och bytt ut spriten mot bärs. Och det där med bärs tror jag han gilla för det var en skön kagge han hade! En sån där jag-ställer-glaset-på-magen-och-den-står-kvar skön mage liksom. Gillar´t!
Han gillade även sin egna röst och sina tankar, och jag gillade med hans fina röst och tankar så jag lät han hållas iaf en timme innan jag faktiskt började ställa de frågor jag hade tänkt. Men det var trevligt och jag fick te och det stod kaka på bordet. Dock vågade jag inte äta av kakan eftersom jag är uppfostrad så att man tar inte förräns man blir erbjuden. Han åt kaka. Min mage knorrade men jag åt ingen. Vågade inte ens titta på den.
Nä men det var skönt med en härlig lirare, och han gör nog ett bra arbete med kidsen han träffar.
Ja just det, när jag kom dit så skulle jag ringa när jag hoppade av bussen så skulle han komma o möta mej. Det gick väl fram en signal sen svara han "Hej Emma med svart mössa och hörlurar i ena handen och du tittar åt vänster". Lite läskigt, vilket jag även påpekade vilket han tyckte var väldigt roligt uppenbarligen. Så det var ju tur att han inte var en läskig gubbe ute i förorten, vilket ens ack så för rädda hjärna annars kan hitta på inom loppet av 1 hundradel när hjärtat tickar på helt utan anledning. Det är det som är det underliga med den här stan. Luften är liksom för syrefattig eller nått så kroppen reagerar konstigt och man ser mördare, rånare och våldtäktsmän i gamla gubbar som går med rullator. Underligt.