Gammalt samvete

Visst är det väl underligt att en situation som inträffade för jätte längesen bara så där plötsligt kan komma upp. En situation då man kanske var dum, dålig eller bara en aning för spontan så det blev så där fel som man inte alls menade.

Igår bubblade en sån situation upp i min trötta hjärna. Jag satt och läste Situation Sthlm. Där stod "Månadens kommentar: Tar du kort?" som en person som sålt tidningen fått höra.
Då plötsligt mindes jag en situation på tuben från i somras. Jag åkte med nån, vem minns jag inte, då det kom på en förmodligen hemlös person på tåget. Den kom och fråga efter pengar varav jag slet upp min plånbok. Men som i en tecknad film flög det upp en mal, och inga kontanter kunde skådas. Jag bad om ursäkt för detta, varav kvinnan sa "äsch, det gör inget, vi tar det nästa gång" och log sött mot mej. Då sa jag, som ni säkert redan har förstått, lite skämtsamt och med ett leende "du tar inte kort?".
Som jag VILL minnas det log hon tillbaka, vände sig halvt om och sa "Jo, här bak" och pekade på röven.
Jag VILL minnas att hon inte tog illa upp, att hon fattade att jag inte drev med hennes situation utan bara försökte vara lustig, på ett jävligt platt och idiotiskt sätt.
Så var det förmodligen inte.
Igår när jag försökte somna kunde jag inte släppa denna situationen. Jag låg och grunna på om jag hade varit oerhört oförskämd, om folk tyckte jag var översittartyp och drev med henne, att jag slängde upp det hon inte hade, ett kontantkort.
Jag försökte komma fram till vad jag skulle ha kunnat gjort efter detta. Sprungit efter henne och bett henne om att få bjuda på nått från exempelvis Pressbyrån. Att jag kunde gått av med henne, gått till en Bankomat och gett henne en hundring som hon skulle ha mer nytta av än jag.
Snurr snurr snurr.
Situationen jag knappt mindes längre gjorde mej plötsligt till den största idiot och ett fruktansvärt äckel.
Det var svårt att sova igår.