Krrsscchhh!!

Fy fan va ja e LEESS!!!
Transkribera kan nog va en av topp 5 grejer i livet som är sjuuukt tråkigt att göra.
Efter att ha suttit hela jävla eftermiddagen med det här, har en kvart kvar att transkribera på DEN HÄR intervjun, så vet jag att jag har ytterligare en timmes intervju kvaaar! Jag får fan paniiiik. Så där irriterad i kroppen atthur jag än sitter så skaver tröjan, röven viker sig på alla möjliga konstiga håll som den säkert gör i vanliga fall med men som just nu käns sjukt jävla jobbigt och hemskt och man kniper in tårna eftersom man annars är rädd att man ska spontansparka och då råka göra det rakt in i elementet så att man råga på att ska bryta tårna me. Ögonen kliar, armarna käns jobbiga att ha fastsittandes på kroppen eftersom de bara är i vägen just nu och ryggen käns böjd och konstig och värkandes. Svanken är öm och jag bara hatar min kropp just nu för att den är så jävla påtaglig! Dessutom börjar jag få en smått jobbig huvudvärk och mina fingrar orkar inte plinta ner fler jävla ord från en människa som i slow motion låter som världens drygaste person trots att jag vet att hon va sjukt trevlig i verkligheten. JAG ORKAR INTE MER NU!
Kan ju inte heller strunta i det, utan måste bara genomlida detta djävulskap. Känner för att skrika åt informanten att sluta säga så mycket bra saker som jag kaaaanske kommer att få nytta av sen, det är ju inte säkert, och då har jag suttit här i onödan och transkriberat. Åt helvete med C-uppsatsen nu skiter jag snart i det här!!!

aaaaaAAAAAIIIIIHHH!!!!