Krrsscchhh!!

Fy fan va ja e LEESS!!!
Transkribera kan nog va en av topp 5 grejer i livet som är sjuuukt tråkigt att göra.
Efter att ha suttit hela jävla eftermiddagen med det här, har en kvart kvar att transkribera på DEN HÄR intervjun, så vet jag att jag har ytterligare en timmes intervju kvaaar! Jag får fan paniiiik. Så där irriterad i kroppen atthur jag än sitter så skaver tröjan, röven viker sig på alla möjliga konstiga håll som den säkert gör i vanliga fall med men som just nu käns sjukt jävla jobbigt och hemskt och man kniper in tårna eftersom man annars är rädd att man ska spontansparka och då råka göra det rakt in i elementet så att man råga på att ska bryta tårna me. Ögonen kliar, armarna käns jobbiga att ha fastsittandes på kroppen eftersom de bara är i vägen just nu och ryggen käns böjd och konstig och värkandes. Svanken är öm och jag bara hatar min kropp just nu för att den är så jävla påtaglig! Dessutom börjar jag få en smått jobbig huvudvärk och mina fingrar orkar inte plinta ner fler jävla ord från en människa som i slow motion låter som världens drygaste person trots att jag vet att hon va sjukt trevlig i verkligheten. JAG ORKAR INTE MER NU!
Kan ju inte heller strunta i det, utan måste bara genomlida detta djävulskap. Känner för att skrika åt informanten att sluta säga så mycket bra saker som jag kaaaanske kommer att få nytta av sen, det är ju inte säkert, och då har jag suttit här i onödan och transkriberat. Åt helvete med C-uppsatsen nu skiter jag snart i det här!!!

aaaaaAAAAAIIIIIHHH!!!!

Irriterad as hell

Jag avskyr när man ser igenom personer och man inser att man inte är på ett ställe för att man faktiskt har ett utbyte utan bara för att man är gratis arbetskraft och ung.

Kanske ska förklara närmre..
För ett par veckor sen kom det en kvinna som jobbar här i huset och undrade om vi kunde tänka oss att ställa upp och hjälpa till lite under en kväll de har här nu som kallas Designnatten. "hmmmnjaha" sa vi och va lite skeptiska. Hon sa då att det bara handlade om ett par timmar på fredagen den 13 (huvva vilket oerhört läskigt datum för övrigt!!) med att hjälpa folk o hitta o skit på det campus som finns här. Dessutom ville hon att vi skulle göra någon slags kulturanalys av dagen, eller de fåååå timmarna vi skulle va där, o fundera över vad de skulle kunna göra annorlunda nästa år.. "hmm, ok, fine" sa vi, det handlade ju bara om ca 2 timmar!

Idag kom vi dit för att få information om morgondagen. Hon hade dock ingen som helst respekt över att vi satt och vänta utan sprang runt, snacka me folk o försökte skriva ut nått jävla papper vi skulle få. Till slut gick ja fram o sa att vi kunde ju läsa det där på mailen o sånt, och då vart det en jävla fart plötsligt.
Vi fick pappret med info, och där stod "Tid som vi behöver hjälp: 10-16" no no nooo det var vi inte överens om hörrö! Och sen visade det sig att det vi verkligen ska göra är att stå och se dumma ut, hjälpa de folk som undrar saker (som har att göra med ingenjörsskap åh hejja mitt område...hmm.. ja kommer kunna svara på suuuuper många frågor du!) och bara traska runt...
När vi skulle gå, till slut efter en jävla massa trams och nått tal hon tyckte vi skulle lyssna på när dagen öppnades men som bara var skitsnack och säljande av kommunen dvs totalt ointressant för oss, så sa hon "ja men då ses vi imon tihihöhö (hon skrattade så jämt helt obefogat)" varav vi sa "jaha ehh, då ses vi imon HALV TOLV då" och Linn sa (fan va bra hon e att ha med, hon formulerar sig ju så jävla snyggt o smidigt att man kommer undan me allt på ett stiligt sätt) "Ja, vi har ju förutsatt att det var halv tolv när vi planerat" varav kvinnan nickade liiiite för ivrigt och jajajaja:ade och sa självklart och annat sånt man säger när man försökt utnyttja unga människor till gratis arbete och blir påkommen.

Hade vi varit 35 så hade hon aldrig förutsatt att vi skulle göra detta slags arbete. Men nu råkar vi vara unga, studenter och då kommer man visst undan med vad som helst.... tror man.. Shi fick hon... Biiiiaaaatch