Gårdagen

Gick upp halv 6 på morron. Mörkt, regnigt, tyst.
Det är nått förbannat mysigt över att gå upp i en lägenhet tidigt på morron när någon annan fortfarande sover i den, koka sig en kopp te och äta sin rostade macka i ett burrigt höstmörker.

Gick genom stan till busstation för att ta mig till Lycksele. På vägen kikade jag in i folks hem. Ja, jag erkänner att jag var en sån där obehaglig fönstergluttare, men jag kunde inte låta bli! Där det var tänt såg jag in i varma hemtrevliga kök. Ibland såg jag folk som sömnigt gick omkring, o ibland satt de vid sina köksbord och åt frukost.

Sittandes på bussen som tog mej rakt in i inlandet, norrland. Mörkt, regnigt men med en känsla av välbefinnande. Längs den kroka lilla vägen dök det ibland upp små stugområden med fina gamla hus. Även där lös det hemtrevligt i vissa fönster. I mina öron hade jag radio med Morgonpasset i P3, och det kändes nästan som att jag skulle kunna gå in i vilket hus som helst, bli varmt välkomnad och direkt känna mig som hemma. Jag kände mig som en vardagsspion som inte riktigt passade in i det samhälle jag befann mig i.

Mörker, regn och rusk, tidig morgon och en helt vanlig onsdag kan ibland vara det härligaste som finns.